Döden, en del av livet
Ibland kommer döden som en chock. Man är inte förberedd på att det ska hända och efter att personen gått bort så ångrar man att man inte sagt tillräckligt mycket, eller ångrar saker man sagt och gjort. Det är nog en naturlig känsla då man inte kunnat ta farväl på ett bra sätt och att det inte längre är möjligt att prata med personen längre. Ja, prata kan man alltid göra, men svaren uteblir och det är alltid trist. Men ibland kommer döden faktiskt som en befrielse. Så var det i vår familj för en tid sedan. En av våra äldre släktingar hade länge legat sjuk. Man såg hur kroppen sakta tynade bort och det enda som egentligen existerade var smärta och en önskan om att få gå bort. Vi var beredda på att det skulle hända och när vi fick samtalet om att hon hade somnat in så kändes det faktiskt skönt,samtidigt som man saknar henne hur mycket som helst.
Det praktiska måste lösas
Vi åkte givetvis upp till henne för att ta våra sista farväl. Samtidigt tog vi också kontakt med en begravningsbyrå i Uppsala där hon hade levt i alla sina år. De heter Evigheten begravningsbyrå och hjälpte oss med precis allt. Det blev verkligen en värdig och stämningsfull begravning precis så som hon själv ville ha den. Kyrkan var fylld med vita rosor, hennes favoritblomma, och musiken som spelades kom från en lista hon själv hade skrivit ned. En sån fin begravning vill nog jag också ha.